20-10-2008 12:24:19

Cykelsiderne är Tommy Wahlsten mycket tacksam för denna artikln!



Der er links til rytternes sider på Cykelsiderne - klik på rytternavnet i artiklen!



103 OS-cyklister från Sverige under 100 år (1908-2008) – av Tommy Wahlsten



Cykel är en aktuell sport för oss Olympiahistoriker och det är också en fascinerande sport om man dessutom gillar statistik och siffror.



Framgångarna i årets OS med dubbla silver (Emma Johansson och Gustav Larsson) har gett inspiration att titta på det senare och siffrorna man får fram kan fylla en hel SOF-Bulletin. Därför blir denna artikel dels en hyllning till våra silvermedaljörer och dels en sammanfattning av svenskars cyklande i OS under 100 år där Sverige har varit representerade i samtliga spel.



Andrew Hansson (*1), från Göteborgs VK, var den förste och han tjuvstartade i extra-OS 1906 där han gjorde tre starter och faktiskt placerade sig så bra som fyra på 1000 meter. I London två år senare gick det inte så bra trots att han gjorde fem starter i grenarna 100 km, 20 km, 660 yards, 1000 m och tandem 2000 m (ihop med Gustaf Westerberg (*2)). I tävlingen över 10 mil kördes försök i två heat där Andrew vann det ena och Gustaf kom trea i det andra. Försöken kördes två dagar före finalen och där räckte inte svenskarnas ork utan de fick båda bryta. Andrew är därmed den svensk som har gjort flest OS-starter tillsammans med Gösta ”Fåglum” Pettersson som också gjorde åtta starter på sina tre OS 1960-68. Mer om Gösta senare.



Flest OS (ensam om fyra) har dock Michel Lafis som var med 1988-2000 och gjorde fem tävlingsstarter. Ragnar Malm, Jan ”Vartofta” Karlsson, Michael ”Roddarn” Andersson, Glenn Magnusson och Susanne Ljungskog har liksom Gösta ”Fåglum” varit med på tre olika OS.



Totalt har 91 manliga och 12 kvinnliga cyklister deltagit i OS.



Flest deltagare hade vi på hemmaplan 1912 med tolv cyklister och sedan kommer Helsingfors 1952 och Los Angeles 1984 med elva per OS. I år hade vi med åtta åkare varav tre, Emma Johansson, Sara Mustonen och mountainbike-åkaren Emil Lindgren var debutanter.



Fram till i år hade endast fem svenskar tagit individuell OS-medalj – en skara som nu alltså är utökad till sju. Sammanlagt har de gjort 134 individuella starter under de 23 olympiska spel som vi hunnit med åren 1908-2008. Det skulle egentligen ha varit 26 om inte krigsåren 1916, 1940 och 1944 kommit emellan.



Här de exklusiva sju som tagit medalj individuellt i kronologisk ordning:



Harry Stenqvist (*3), CK Uni i Uppsala - vann landsvägstävlingen 1920 i Antwerpen.


Gösta Carlsson (*4), SK Fyrishof i Uppsala - kom trea på landsväg 1928 i Amsterdam.


Bernhard Britz (*5), IFK Enskede - kom trea på landsväg 1932 i Los Angeles.


Gösta ”Fåglum” Pettersson, Vårgårda CK - kom trea på linjeloppet 1968 i Mexico City.


Bernt Johansson, Mariestadcyklisten (*6) – vann linjeloppet 1976 i Montreal.


Emma Johansson, Härnösands CK - kom tvåa på linjeloppet 2008 i Peking.


Gustav Larsson, Skoghalls CK - kom tvåa i tempoloppet 2008 i Peking.



Medaljer i lagtävling och lagtempo



De tre först nämnda i föregående uppställning har också medaljer i lagtävlingar där individuell tider lagts samman - Gösta har i lagtempo.



Fem gånger i rad (1912-1932) tog Sverige medalj i lagtävling där resultaten i det individuella loppet lades ihop.1912 (och 1920) räknades de fyra bästa och i Stockholms-OS fick Sverige lagguldet på den sammanlagda tiden 44 timmar, 35 minuter och 33,6 sekunder. Var och en av de fyra (*7), Erik Friborg (7:a), Ragnar Malm (8:a), Axel Persson (9:a) och Algot Lönn (10:a) hade då kört vardera 31,5 mil.



Tillsammans med Harry Stenqvist och Bernt Johansson hör de fyra därmed till en annan exklusiv skara av sex cykelåkare som tagit guld i OS för Sverige.



1936 gick det inte så bra för de svenske i det första riktiga olympiska linjeloppet och vad som egentligen hände belyses i en separat artikel. Placeringarna för Sverige i lagtävlingen 1948- 56 blev 5-4-5. Från och med 1960 kördes lagtempo med fyra i laget och där har Sverige tagit medalj 1964 (brons),1968 (silver) och 1988 (brons).


När Emma och Gustav nu tog medalj var det alltså 20 år sedan Michel Lafis, Björn Johansson, Jan Karlsson och Anders Jarl tog Sveriges senaste medalj(er) i cykel. Här passar det också att nämna respektive ”fjärdeman” i lagtempolagen 1964, Sven Hamrin, och 1968, Thomas Pettersson-Fåglum. De övriga tre, Gösta, Sture och Erik, kan kommenteras nedan.



Mer än en medalj



Sammanlagt har 26 cyklister (varav 19 ”endast” i lagsammanhang) tagit OS-medalj och ”poängbäst” (*8) är nämnde Ragnar ”Ragge” Malm som fick en medalj av varje valör i de tre lagtävlingarna 1912-24. Gösta ”Fåglum” har också sammanlagt tre medaljer (silver 68 + två brons 64,68) men blir poängmässigt (3-2-1) slagen av Axel Persson (1912,20) och Harry Stenqvist som båda har ett guld och ett silver (båda 1920). Sture (*9) och Erik Fåglum har vardera ett silver och ett brons (1968 resp. 64). Gösta Carlsson (1928) och Bernhard Britz (1932) har vardera två brons och tillsammans bildar de här nämnda en annan exklusiv skara – åtta åkare som har mer än en medalj.



Kuriosa



Förutom ”föråkarna” och tandemparet Andrew Hansson och Gustaf Westerberg så har ytterligare tre cyklister prövat på banåkning i OS. Jonas Persson (*10) från SK Fyrishof gjorde det 1936 (1000 m - 17:e plats), nye SOF-medlemmen Jupp Ripfel, CK Falken, 1968 (1000 m - 22:a) och Gösta ”Fåglum” Pettersson samma år (4 km förföljelselopp – 17:e). I lagsammanhang har Sverige ställt upp två gånger i disciplinen 4 km förföljelselopp, 1952 och 1968 (”bröderna Fåglum”) men båda gånger blev det respass i försöken.



1984 var första gången damer fick vara med och trampa och Sverige ställde upp med Kristina Ranudd (15:e), Tuulikki Jahre (*11) (16:e), Marianne Berglund (25:e) och Paula Wester (35:e ) i enda grenen då, linjelopp. Bästa placeringar innan Emmas silver hade Marie Höljer 1988 och 1992 då hon kom 7:a resp. 9:a. I tempolopp, som tillkom 1996, har Susanne Ljungskog den bästa placeringen – 10:a som hon blev i år. Herrarnas tempolopp gjorde reentré 1996 (t.o.m. 1932 kördes landsvägsloppen med enskild start) och bästa svenska placering innan Gustavs andraplats hade Martin Rittsel som kom på 30:e plats 2000 i Sydney.



Av de fyra MTB-åkarna är Fredrik Kessiakoffs 12:e-placering 2004 den främsta hittills.



Klubbar med flest cyklister i OS



Upsala CK (stavas med ett p) är den cykelklubb som haft flest representanter i OS – åtta åkare. IK Ymer från Borås och Örebrocyklisterna (*12) kommer närmast med sex cyklister vardera (*13). Upsala CK bildades den 16 oktober 1906 och är en aktiv 102-åring – klubben arrangerade t.ex. kortbane-SM nu i början av september och jag vet att vår ordförande Tomas Persson skall till klubben den 15 oktober för att prata om SOF och förhoppningsvis värva nya medlemmar till vår förening.



Avslutningsvis



Under arbetet med att gå igenom namnen på Sveriges samtliga OS-cyklister har det framkommit att den del uppgifter i Strömberg/Brunnhages/SOK:s bok Sverige och OS, utgiven 1987, är felaktiga och då vi inom SOF vet att många av våra medlemmar använder den som uppslagsverk så finns korrigeringarna (och kompletteringar) noterade under vissa av fotnoterna. På SOK:s hemsida har motsvarande rättelserna gjorts nu i september.



Fotnoter:



(*1) 1882 - 8 /7 1964 . Han tävlade inte på 100 m 1908 utan på 100 km.

(*2) 1884 -13/11 1955
(*3) 1893-1968
(*4) 1906- 5/10 1992
(*5) 1906-1935


(*6) När Bernt tog OS-guld representerade han Mariestadcyklisten (utan s i mitten).


(*7) Erik Friborg, 1893-1968, Ragnar Malm, 1893-30/3 1959, Axel Persson, 1888-1955, Algot Lönn 1887-1953


(*8) ett annat sätt att räkna medaljpoäng, där man delar lagguldets värde på antal lagmedlemmar, ger följande bästalista: Harry Stenqvist 3,5, Bernt Johansson 3, Gustav och Emma 2 vardera samt Gösta ”Fåglum” 1,75.


(*9) 1942-1983
(*10) J.P, 1913- 7/5 1986


(*11) Tuulikki tävlade för under OS 1984 för Frölunda CK, Göteborg (V.Frölunda) och inte för någon klubb i Limmared. Hon bodde däremot i Limmared då.


(*12) Stefan Brykt och Kjell Nilsson representerade Örebrocyklisterna 1984 inte Örebro CK som aldrig funnits. Däremot fanns tidigare Örebro VK som ”Svängis” tävlade för på 50-talet.


(*13) Sven ”Svängis” Johansson tävlande inte för Hammarby IF OS-året 1936 utan för CK Stefaniterna, Stockholm varför Hammarby ”bara” kommer upp i fem cyklister.



Källor: SOK:s hemsida, OS-Historia & Statistik av Sune Sylvén och Ove Karlsson (se recension i förra SOF-Bulletinen) samt Sven ”Svängis” Johanssons memoarbok Hjulminnen från 1957. Dessutom tfn-samtal med Tuulikki Jahre, Kjell Nilsson, SOF-medlemmen och cykelexperten Thure Petersson som då också gratulerades på sin 75-årsdag samt Bernt Johansson.




Författare: Tommy Wahlsten,
Sveriges Olympiahistorikers Förening.



Artikln är publicerad i SOF-Bulletin nr. 3 - 2008.